Geflemodul 14
Geflemodul 14
Hejsan allihopa.
GM14 är nu anmälningsbart.
Se http://geflemodul.com/
MVH Thomas
Modulanmälan flyttad fram till 6/5.
GM14 är nu anmälningsbart.
Se http://geflemodul.com/
MVH Thomas
Modulanmälan flyttad fram till 6/5.
Senast redigerad av 1 Fredman, redigerad totalt 2014 gånger.
Re: Geflemodul 14
OK, vilka deltar? Med eller utan moduler? Trafikspel är i fokus!
AiR - Andersson i Rakvattnet - H0 N och så mycket mer...
Re: Geflemodul 14
Nytt datum se första inlägg.
Re: Geflemodul 14
Trots 100 meter bana finns det mycket plats kvar.
GM14,modulträffen med trafikspel,succen kan nu upprepas.
Anmälan här: http://geflemodul.com
MVH Thomas Fredman
GM14,modulträffen med trafikspel,succen kan nu upprepas.
Anmälan här: http://geflemodul.com
MVH Thomas Fredman
Re: Geflemodul 14
En påminnelse
GM14,modulträffen med trafikspel, succen kan nu upprepas.
Trots 350 meter spår finns det mycket plats kvar.
Trots 100 meter modul finns det mycket plats kvar.
Trots varav 40 meter dubbelspårsbana finns det mycket plats kvar.
Tack vare lokalyta på 500 kvadratmeter finns det mycket plats kvar.
Ni som vet att ni kommer får gärna anmäla er så fort som möjligt.
Anmälan här: http://geflemodul.com
MVH Thomas Fredman
GM14,modulträffen med trafikspel, succen kan nu upprepas.
Trots 350 meter spår finns det mycket plats kvar.
Trots 100 meter modul finns det mycket plats kvar.
Trots varav 40 meter dubbelspårsbana finns det mycket plats kvar.
Tack vare lokalyta på 500 kvadratmeter finns det mycket plats kvar.
Ni som vet att ni kommer får gärna anmäla er så fort som möjligt.
Anmälan här: http://geflemodul.com
MVH Thomas Fredman
Re: Geflemodul 14
En påminnelse igen!
Modulanmälan senast den 6/5 = imorgon.
GM14,modulträffen med trafikspel, succen kan nu upprepas.
Trots 350 meter spår finns det mycket plats kvar.
Trots 100 meter modul finns det mycket plats kvar.
Trots varav 40 meter dubbelspårsbana finns det mycket plats kvar.
Tack vare lokalyta på 500 kvadratmeter finns det mycket plats kvar.
Ni som vet att ni kommer får gärna anmäla er så fort som möjligt.
Anmälan här: http://geflemodul.com
MVH Thomas Fredman
Modulanmälan senast den 6/5 = imorgon.
GM14,modulträffen med trafikspel, succen kan nu upprepas.
Trots 350 meter spår finns det mycket plats kvar.
Trots 100 meter modul finns det mycket plats kvar.
Trots varav 40 meter dubbelspårsbana finns det mycket plats kvar.
Tack vare lokalyta på 500 kvadratmeter finns det mycket plats kvar.
Ni som vet att ni kommer får gärna anmäla er så fort som möjligt.
Anmälan här: http://geflemodul.com
MVH Thomas Fredman
Re: Geflemodul 14
Nu kör vi!!!
”HERTINGENS” FUNDERINGAR
(2014-05-13 Hubert Österlund)
”Carl-Oskar Lööw stod på trafikexpeditionens trappa och kisade mot morgonsolen. Satan vad vackert det är här i trakten tänkte han, medan han lyfte på sin fina stinsmössa och kliade sig på flinten. Snart skulle första snälltåget komma norrifrån, från Bjästahållet. En direktvagn till Åkersjön skall kopplas av, bara Larsson behagar att vakna i tid nu, så jag slipper försening och problem med regionchefen, tänkte Carl-Oskar.
1586, på sensommarn, hade hertig Carl besökt skogarna mellan Gemjan och Bjästa för att inviga gruvor och se till att bergbruket kom igång ordentligt. Någon ståtlig Kungsgård fanns ju inte här på trakten, så det blev gästgiveriet och skjutsstationen i Gemjan som fick äran att se till det lekamliga för de fina gästerna. Hertigen var inte precis känd för eleganta omskrivningar, utan sade barskt sin mening rakt ut vilket föranledde menigheten att genast gå och rätta sig därefter. När Hertig Carl oroade sig för nattkylan fann krögaren på att se till detta genom att vidtala skänkpigan Lena-Stina Persdotter att se till att sängvärme skulle finnas tillstädes. Pigan förstod inte helt meningen med krögarens tillsägelse, så hon fann inte på någon annan råd än att själv lägga sig i hertingens säng för att värma upp den. När Gustav Wasas yngste son och hertig hade brutit taffelen och kom upp på sitt rum fann han till sin glädje inte bara en varm säng utan ävenledes ett ”alldeles förtjusande litet fruntimmer”.
Framåt sommaren 1587 föddes således Carl-Oskar Lööws stamfader. En hertigs frilleson måste ju få uppfostran och ett ståndsmässigt namn. Pojken Carl-Magnus togs till Nyköpings Hus tillsammans med frillan Lena-Stina för uppfostran och bildning. Lööw blev ett passande efternamn tyckte hertigen. Så utvecklades släkten under århundraden fram till våra dagar.
Stationsinspektören Carl-Oskar Lööw hade följaktligen mycket att vara stolt över när han beskådade sin egenhändigt gjorda stamtavla som satt strategiskt uppsatt på stationsexpeditionen på Leifboda station.
Han kände även stolthet över sina släktingars idoga värv, Gemjan – Åkersjö Järnväg, GÅJ! Och allt som den fört med sig till denna byggd. Det var allt en gudabenådad tur att Carl-Oskars far tappade kartan med sträckan Gemjan – Åkersjön under sillbordet när statens representanter var på Gästis i Gemjan för att skriva under alla nödiga dokument för statligt övertagande av UGJ – banan! GÅJ förblev privatägd och lönsam!
Hamnen i Åkersjön, nya dubbelspåret, bryggeriet i Gemjan med sitt gudabenådade öl, träindustrierna uppe i Bjästaskogarna, de moderna industrierna som byggts upp i Vagnsärad, till och med det gamla stenbrottet hade börjat leva upp igen.
Han vaknade från sitt drömande när stationskarl Larsson kom ut från dass med ett ljudligt ”Gomorrn Hertingen, är snälltåge på tid?” Jo, suckade Carl-Oskar Lööw, så var det nog, dags att lägga växlar och semafor samtidigt som han hörde signalen
Tåg Kommer uppe i norr.”
UGJ förstatligades 1933 tillsammans med Ostkustbanan. Eldrift togs i bruk bara fyra år därefter - en ovanligt kort tid bland de statsövertagna banorna vilket speglar järnvägens karaktär av stambana. Så småningom kom järnvägen att överta rollen som främsta förbindelse mellan Stockholm och Norrland från stambanan Uppsala-Krylbo-Storvik. Men på den stormiga festen där man firade övertagandet råkade komissionssekreterare Brådström tappa samtliga handlingar under sillbordet och när dessa samlats in så saknades bladet med sträckningen Gemjan - Åkersjön, vilket inte upptäcktes förrän långt senare. Den kom därmed att förbli en privatbana förvaltad av UGJs avgående kontorschef i Gemjan, Helge Larsson-Blid. Lönsamheten fortsatte att vara god då de tunga transporterna fortfarande behövdes. En del av sträckningen ingick också i den egentliga Ostkustbanan och kom därför att trafikeras av fjärrtågen mellan Uppsala och Gävle, med goda förbindelser för lokalresenärerna som följd.
Här lite mer av historien:
Järnväg Uppsala-Feshuda?
Kort efter att staten beslutat att inte bygga stambana Uppsala-Gävle grundades Gemjan - Feshuda Järnvägsaktiebolag år 1870. Initiativet drevs av två pionjärer; Axel Krasse, gruv- och kanalingenjören och Helmut Lööw, finansiär. Feshuda var det dåvarande namnet på Leifboda - en liten station mellan Gävle och Sandviken längs Gävle-Dala Järnväg (GDJ). Efter ingripande från Hans Majestät var Gävle och GDJ tvungna att släppa in konkurrenten och banan fick dras till Gävle. Ända fram till 1913 ingick ändå Feshuda i bolagets namn - först då bytte man formellt namn till Gemjan-Åkersjöns Järnväg (GÅJ).
Flera sidobanorGÅJ startade trafik från och till gruvan i Källbotten redan i april 1874, det vill säga innan hela huvudlinjen var färdigbyggd. Därefter byggdes Bjästabanan för att förbinda Leifboda med sågverken i Bjästa. Denna järnväg öppnades 1892 och fick sedan anslutning med massafabriken Trytsöla via industrins egen järnväg Bjästa-Gemjans Järnväg. Bjästabanan hade en tämligen omfattande persontrafik fram till det att Gävles spårvägsnät utbyggdes till Bjästa år 1927. Persontrafiken minskades radikalt 1930. För den kvarvarande tunga godstrafiken elektrifierades Bjästabanan redan 1936.
Samarbete i nordlig riktning
Gävle-Ockelbo Järnväg öppnades 1884 och GÅJ var minoritetsägare i bolaget. GÅJ engagerade sig också i byggandet av Ostkustbanan och var delägare även i detta bolag. Först 1927 invigdes Ostkustbanan i sin helhet och GÅJ och OKB hade ett nära samarbete i form av Trafikförbundet Uppsala-Norrland. Även OKB använde Leifboda station medan GÅJ fortfarande levde på sin kant.
Uppköp och sammanslagning
Under några hektiska år i början på 1930-talet omstrukturerades järnvägsbolagen i Gävle-trakten när OKB och UGJ köpte upp och eliminerade sina mindre konkurrenter. I ett häftigt budkrig vann UGJ och införlivade GÅJ i sitt nät. Man arbetade aktivt för att bygga ut godstrafiken och verksamheten blomstrande med tranporter mellan skogar, gruvor, sågar och järnbruk.
Förstatligande
UGJ förstatligades 1933 tillsammans med Ostkustbanan. Eldrift togs i bruk bara fyra år därefter - en ovanligt kort tid bland de statsövertagna banorna vilket speglar järnvägens karaktär av stambana. Så småningom kom järnvägen att överta rollen som främsta förbindelse mellan Stockholm och Norrland från stambanan Uppsala-Krylbo-Storvik. Men på den stormiga festen där man firade övertagandet råkade komissionssekreterare Brådström tappa samtliga handlingar under sillbordet och när dessa samlats in så saknades bladet med GÅJs sträckning Gemjan - Åkersjön, vilket inte upptäcktes förrän långt senare. Den kom därmed att förbli en privatbana förvaltad av UGJs avgående kontorschef i Gemjan, Helge Larsson-Blid. Lönsamheten fortsatte att vara god då de tunga transporterna fortfarande behövdes. En del av sträckningen ingick också i den egentliga Ostkustbanan och kom därför att trafikeras av fjärrtågen mellan Uppsala och Gävle, med goda förbindelser för lokalresenärerna som följd.
Först och bäst på mycket
GÅJ var en av Sveriges främsta enskilda järnvägar och var framstående på flera områden. Genom en av grundarna, baron Helmut Pfalz-Simmern af Lööw, hade man särskilt gott samarbete med den framväxande tyska järnvägsindustrin. Lokflottan blev imponerande, exempelvis kan nämnas de sydtyska loken nr 12 och 13 som var de första loken med överhettare i Sverige. Bäst ihågkommet är kanske GÅJ för att man 1889 blev först på kontinenten med barvagn i sina tåg. Eftersom den rullande restaurangen var en kort tvåaxlig vagn gick den alltid kopplad till två godsfinkor, en för sprit- och ölförrådet och en för överförfriskade gäster.
Välkomna till Gävle från 22 till och med 25 maj 2014 för att träffa Hertingen och hans släktingar med sin fantastiska järnväg GEMJAN – ÅKERSJÖN JÄRNVÄG. Upplev en byggd i framgång med anor från Carl IX:s tid men som följer med i tiden!
-oOo-
OBS !! Besöket kräver deltagande i trafikspelet samt bidrag till lokalhyra.
Med vänlig hälsning
Thomas Fredman
070-6412111
”HERTINGENS” FUNDERINGAR
(2014-05-13 Hubert Österlund)
”Carl-Oskar Lööw stod på trafikexpeditionens trappa och kisade mot morgonsolen. Satan vad vackert det är här i trakten tänkte han, medan han lyfte på sin fina stinsmössa och kliade sig på flinten. Snart skulle första snälltåget komma norrifrån, från Bjästahållet. En direktvagn till Åkersjön skall kopplas av, bara Larsson behagar att vakna i tid nu, så jag slipper försening och problem med regionchefen, tänkte Carl-Oskar.
1586, på sensommarn, hade hertig Carl besökt skogarna mellan Gemjan och Bjästa för att inviga gruvor och se till att bergbruket kom igång ordentligt. Någon ståtlig Kungsgård fanns ju inte här på trakten, så det blev gästgiveriet och skjutsstationen i Gemjan som fick äran att se till det lekamliga för de fina gästerna. Hertigen var inte precis känd för eleganta omskrivningar, utan sade barskt sin mening rakt ut vilket föranledde menigheten att genast gå och rätta sig därefter. När Hertig Carl oroade sig för nattkylan fann krögaren på att se till detta genom att vidtala skänkpigan Lena-Stina Persdotter att se till att sängvärme skulle finnas tillstädes. Pigan förstod inte helt meningen med krögarens tillsägelse, så hon fann inte på någon annan råd än att själv lägga sig i hertingens säng för att värma upp den. När Gustav Wasas yngste son och hertig hade brutit taffelen och kom upp på sitt rum fann han till sin glädje inte bara en varm säng utan ävenledes ett ”alldeles förtjusande litet fruntimmer”.
Framåt sommaren 1587 föddes således Carl-Oskar Lööws stamfader. En hertigs frilleson måste ju få uppfostran och ett ståndsmässigt namn. Pojken Carl-Magnus togs till Nyköpings Hus tillsammans med frillan Lena-Stina för uppfostran och bildning. Lööw blev ett passande efternamn tyckte hertigen. Så utvecklades släkten under århundraden fram till våra dagar.
Stationsinspektören Carl-Oskar Lööw hade följaktligen mycket att vara stolt över när han beskådade sin egenhändigt gjorda stamtavla som satt strategiskt uppsatt på stationsexpeditionen på Leifboda station.
Han kände även stolthet över sina släktingars idoga värv, Gemjan – Åkersjö Järnväg, GÅJ! Och allt som den fört med sig till denna byggd. Det var allt en gudabenådad tur att Carl-Oskars far tappade kartan med sträckan Gemjan – Åkersjön under sillbordet när statens representanter var på Gästis i Gemjan för att skriva under alla nödiga dokument för statligt övertagande av UGJ – banan! GÅJ förblev privatägd och lönsam!
Hamnen i Åkersjön, nya dubbelspåret, bryggeriet i Gemjan med sitt gudabenådade öl, träindustrierna uppe i Bjästaskogarna, de moderna industrierna som byggts upp i Vagnsärad, till och med det gamla stenbrottet hade börjat leva upp igen.
Han vaknade från sitt drömande när stationskarl Larsson kom ut från dass med ett ljudligt ”Gomorrn Hertingen, är snälltåge på tid?” Jo, suckade Carl-Oskar Lööw, så var det nog, dags att lägga växlar och semafor samtidigt som han hörde signalen
Tåg Kommer uppe i norr.”
UGJ förstatligades 1933 tillsammans med Ostkustbanan. Eldrift togs i bruk bara fyra år därefter - en ovanligt kort tid bland de statsövertagna banorna vilket speglar järnvägens karaktär av stambana. Så småningom kom järnvägen att överta rollen som främsta förbindelse mellan Stockholm och Norrland från stambanan Uppsala-Krylbo-Storvik. Men på den stormiga festen där man firade övertagandet råkade komissionssekreterare Brådström tappa samtliga handlingar under sillbordet och när dessa samlats in så saknades bladet med sträckningen Gemjan - Åkersjön, vilket inte upptäcktes förrän långt senare. Den kom därmed att förbli en privatbana förvaltad av UGJs avgående kontorschef i Gemjan, Helge Larsson-Blid. Lönsamheten fortsatte att vara god då de tunga transporterna fortfarande behövdes. En del av sträckningen ingick också i den egentliga Ostkustbanan och kom därför att trafikeras av fjärrtågen mellan Uppsala och Gävle, med goda förbindelser för lokalresenärerna som följd.
Här lite mer av historien:
Järnväg Uppsala-Feshuda?
Kort efter att staten beslutat att inte bygga stambana Uppsala-Gävle grundades Gemjan - Feshuda Järnvägsaktiebolag år 1870. Initiativet drevs av två pionjärer; Axel Krasse, gruv- och kanalingenjören och Helmut Lööw, finansiär. Feshuda var det dåvarande namnet på Leifboda - en liten station mellan Gävle och Sandviken längs Gävle-Dala Järnväg (GDJ). Efter ingripande från Hans Majestät var Gävle och GDJ tvungna att släppa in konkurrenten och banan fick dras till Gävle. Ända fram till 1913 ingick ändå Feshuda i bolagets namn - först då bytte man formellt namn till Gemjan-Åkersjöns Järnväg (GÅJ).
Flera sidobanorGÅJ startade trafik från och till gruvan i Källbotten redan i april 1874, det vill säga innan hela huvudlinjen var färdigbyggd. Därefter byggdes Bjästabanan för att förbinda Leifboda med sågverken i Bjästa. Denna järnväg öppnades 1892 och fick sedan anslutning med massafabriken Trytsöla via industrins egen järnväg Bjästa-Gemjans Järnväg. Bjästabanan hade en tämligen omfattande persontrafik fram till det att Gävles spårvägsnät utbyggdes till Bjästa år 1927. Persontrafiken minskades radikalt 1930. För den kvarvarande tunga godstrafiken elektrifierades Bjästabanan redan 1936.
Samarbete i nordlig riktning
Gävle-Ockelbo Järnväg öppnades 1884 och GÅJ var minoritetsägare i bolaget. GÅJ engagerade sig också i byggandet av Ostkustbanan och var delägare även i detta bolag. Först 1927 invigdes Ostkustbanan i sin helhet och GÅJ och OKB hade ett nära samarbete i form av Trafikförbundet Uppsala-Norrland. Även OKB använde Leifboda station medan GÅJ fortfarande levde på sin kant.
Uppköp och sammanslagning
Under några hektiska år i början på 1930-talet omstrukturerades järnvägsbolagen i Gävle-trakten när OKB och UGJ köpte upp och eliminerade sina mindre konkurrenter. I ett häftigt budkrig vann UGJ och införlivade GÅJ i sitt nät. Man arbetade aktivt för att bygga ut godstrafiken och verksamheten blomstrande med tranporter mellan skogar, gruvor, sågar och järnbruk.
Förstatligande
UGJ förstatligades 1933 tillsammans med Ostkustbanan. Eldrift togs i bruk bara fyra år därefter - en ovanligt kort tid bland de statsövertagna banorna vilket speglar järnvägens karaktär av stambana. Så småningom kom järnvägen att överta rollen som främsta förbindelse mellan Stockholm och Norrland från stambanan Uppsala-Krylbo-Storvik. Men på den stormiga festen där man firade övertagandet råkade komissionssekreterare Brådström tappa samtliga handlingar under sillbordet och när dessa samlats in så saknades bladet med GÅJs sträckning Gemjan - Åkersjön, vilket inte upptäcktes förrän långt senare. Den kom därmed att förbli en privatbana förvaltad av UGJs avgående kontorschef i Gemjan, Helge Larsson-Blid. Lönsamheten fortsatte att vara god då de tunga transporterna fortfarande behövdes. En del av sträckningen ingick också i den egentliga Ostkustbanan och kom därför att trafikeras av fjärrtågen mellan Uppsala och Gävle, med goda förbindelser för lokalresenärerna som följd.
Först och bäst på mycket
GÅJ var en av Sveriges främsta enskilda järnvägar och var framstående på flera områden. Genom en av grundarna, baron Helmut Pfalz-Simmern af Lööw, hade man särskilt gott samarbete med den framväxande tyska järnvägsindustrin. Lokflottan blev imponerande, exempelvis kan nämnas de sydtyska loken nr 12 och 13 som var de första loken med överhettare i Sverige. Bäst ihågkommet är kanske GÅJ för att man 1889 blev först på kontinenten med barvagn i sina tåg. Eftersom den rullande restaurangen var en kort tvåaxlig vagn gick den alltid kopplad till två godsfinkor, en för sprit- och ölförrådet och en för överförfriskade gäster.
Välkomna till Gävle från 22 till och med 25 maj 2014 för att träffa Hertingen och hans släktingar med sin fantastiska järnväg GEMJAN – ÅKERSJÖN JÄRNVÄG. Upplev en byggd i framgång med anor från Carl IX:s tid men som följer med i tiden!
-oOo-
OBS !! Besöket kräver deltagande i trafikspelet samt bidrag till lokalhyra.
Med vänlig hälsning
Thomas Fredman
070-6412111
-
- Inlägg: 629
- Blev medlem: 2012-06-18, 13:14
Re: Geflemodul 14
Hej.
Vill bara rikta ett STORT TACK till alla iblandade. Både arrangör/er och deltagare. Hade 2 riktigt trevliga dagar.
Per.
Vill bara rikta ett STORT TACK till alla iblandade. Både arrangör/er och deltagare. Hade 2 riktigt trevliga dagar.
Per.
Medlem i Fremo.
Kör AmericaN.
Kör AmericaN.
Re: Geflemodul 14
Det blev bara en dag för mig, men den gav mersmak.
Nu ska jag planera lastplatser...
/Arne [DB]
Nu ska jag planera lastplatser...

/Arne [DB]
Arne Lindgren (Det fanns redan en Arne L så jag bytte inloggningsnamn)
MMModulare. H0 och H0e.
Bålsta När jurårn började kalla sig stockholms stolthet bytte jag län
MMModulare. H0 och H0e.
Bålsta När jurårn började kalla sig stockholms stolthet bytte jag län
Re: Geflemodul 14
Årets varmaste dag och syd-fransk värmebölja men vi höll hellre till inomhus vid Leifboda!
Stort tack!
Stort tack!