Hur ser ett bra tågmagasin ut?
Hur ser ett bra tågmagasin ut?
Jag började fundera på hur ett idealt tågmagasin skulle vara utformat.
Jag grunnar på både spårharpor och traverslösningar, Helst ska det finnas en vändskiva, och magasinet bör vara möjligt att fjärrstyra för att slippa ha det bemannat.
Vad mer borde man tänka på (än så länge är detta rent hypotetiska funderingar).
Jag grunnar på både spårharpor och traverslösningar, Helst ska det finnas en vändskiva, och magasinet bör vara möjligt att fjärrstyra för att slippa ha det bemannat.
Vad mer borde man tänka på (än så länge är detta rent hypotetiska funderingar).
FREMO H0-RE, svensk epok IIIb samt Proto 87 Svensk epok II, UWHJ och Inlandsbanan
Re: Hur ser ett bra tågmagasin ut?
Tänker du på tågmagasin för hemmabruk då (i fast bana) eller för modulkörningar?
Re: Hur ser ett bra tågmagasin ut?
Tja, en permanent stationerad vagnspåsättare borde iallafall alltid finnas där. Ett väldans tidskrävande fummel alltid annars där hjul hamnar utanför och angränsande vagnar välts ikull när tåg ska sättas på spår. Om man ska fjärrstyra OCH har utrymme så tror jag vändslinga för lok är mer tillförlitligt än vändskiva med tanke på urspårningsrisk.
Re: Hur ser ett bra tågmagasin ut?
Jag tänkte på modultrafik.
FREMO H0-RE, svensk epok IIIb samt Proto 87 Svensk epok II, UWHJ och Inlandsbanan
- StefanFjällemark
- Inlägg: 1419
- Blev medlem: 2014-09-01, 07:35
- Ort: Stenungsund på Västkusten
Re: Hur ser ett bra tågmagasin ut?
Kraven på ett tågmagasin i en modulbana beror på hur man tänker använda det. Här är mina synpunkter på tågmagasin som skall kunna användas när man kör trafikspel:
- Bemannat eller fjärrstyrt? Under trafikspel är oftast tågmagasinen bemannade. Uppgifterna utöver tågklarering är att bygga avgående godståg baserat på fraktsedlar och tillgängliga godsvagnar, hantera ankommande tåg och plocka av vagnar, handrangera ankommande vagnar i avgående tåg etc. Jag gillar att vara på tågmagasin av flera skäl: a) man styr mycket av godsflödet från tågmagasinen, och b) det är en social plats där man träffar i stort sett alla deltagare för en kort pratstund i väntan på avgång.
- Spår: antal spår så många som får plats med rimligt spåravstånd. Spåren kan ligga nära kanten om man har en sarg som förhindrar avåkning. Kortaste spår bör vara minst 3,5 meter. Övergångsväxlar halvvägs gör det möjligt att ställa två kortare tåg på samma spår.
- Hantering av vagnkort: istället för att luta korten mot godsvagnarna kan man ha en slits som löper längs de spår godstågen avgår från (ala norska Sentralstasjonen). En annan variant är en överbyggd låda med fack för varje spår (ala Göransberg). Slits-varianten är bra när man bygger tåg, och lådan ovan spåren är bra när det är färdigt för lokföraren att hämta.
- Spåranvändning: Ett eller två spår närmast betjäningssidan avsätts för ankommande godståg. Därefter 2-4 spår för avgående godståg (med slits för vagnkort), ett rundgångsspår, och resterande spår för heltåg och persontrafik.
- Hylla för körhandtag och lokkort med självbetjäning för lokförarna.
- Vända lok: vändslinga tar för stor plats, en helt manuell vändskiva med låsbara lägen fungerar både för att vända lok, men också för att parkera lok (se bilden).
Re: Hur ser ett bra tågmagasin ut?
OK. Är det modultrafik så håller jag i stort sett med Stefans svar, då måste ytan optimeras. Möjligen kan man diskutera vad rimligt spåravstånd är? Spåravstånd på "plockspåren" kan gärna vara lite större än MMM standard. Som jag skrev ovan är det svårt med vagnspåsättning om man t ex har en 6-axlig 40 cm lång trailervagn. Då behövs plats för vagnpåsättare. Har du dessutom slits för vagnskort så tar det plats mellan vagnarna.
Det kan dock vara en idé att variera CC så att t ex man har vissa spår för fasta vagnsset/heltåg med t ex cc52 mm och även rundgångsspåret. Hade jag byggt ett magasin själv så hade jag byggt de mittersta spåren med cc52 och används för rundgång och fasta tågset och de övriga närmast sargen är "plockspår" med kanske typ cc70-75 plus ett ankomststpår. Allt för att optimera yta.
Det kan dock vara en idé att variera CC så att t ex man har vissa spår för fasta vagnsset/heltåg med t ex cc52 mm och även rundgångsspåret. Hade jag byggt ett magasin själv så hade jag byggt de mittersta spåren med cc52 och används för rundgång och fasta tågset och de övriga närmast sargen är "plockspår" med kanske typ cc70-75 plus ett ankomststpår. Allt för att optimera yta.
Re: Hur ser ett bra tågmagasin ut?
Ja, Jag trodde nog det men blev osäker när du skrev traverslösningar och fjärrstyrning. Därav frågan.
Inom Moderna Mälarmoduler funderar vi på att dela på magasinsfunktionen och påspårningsfunktionen och där ha själva magasinsfunktionen som en publik del likt en godsbangård med landskap å allt. Påspårningsfuntionen kan vara en fyraspårsmodul med eventuellt genomgående dubbelspår som är optimerad för just att fibbla på och av vagnar och med hyllor och bord som behövs för packning/uppackning. Jag säger inte detta är helt uttänkt och superbra utan mer som ett uppslag för fundering. Tilläggas ska nog att denna ide är tänkt i första hand för uppvisningskörningar och inte för trafikspel.
Re: Hur ser ett bra tågmagasin ut?
Motivet till fjärrstyrning är att jag vet att det finns folk som planerar trafik utan personal i tågmagasinen, och att det finns folk som rivit sina tågmagasin för att de blev ansvariga för bemanningen... Jag har inget emot att ta något pass vid ett tågmagasin, men jag vill göra annat också. För trafikkörningar måste man definitivt kunna "plocka" godsvagnar för hand, vilket i mina ögon innebär att det måste kunna ske i magasinet.
Hur ser en permanent vagnpåsättare ut?
Hur ser en permanent vagnpåsättare ut?
FREMO H0-RE, svensk epok IIIb samt Proto 87 Svensk epok II, UWHJ och Inlandsbanan
Re: Hur ser ett bra tågmagasin ut?
Hej Jan
Nedan flera olika sätt för vagn/lokpåsättare
1. En bred vägövergång '
2. En yta runt en industri där man har ”asfalt” på ytan mellan rälsen. Jag bygger med plastskivor mellan och bredvid rälsen. Dessa områden är perfekta när man har flera långa vagnar som ska placeras på banan.
Seth