Svenskt Modulforum

LLJ skrev:

UrbanJohansson skrev: Om det nu är fel på NEM-normerna kanske vi ska undersöka vad andra modulklubbar har för normer/standarder på rullande och avstånd till fasta sidohinder?

Räcker det inte att välja någon av de som vi redan använder, dvs MMM eller FREMO H0-RE?

/Lars

MMM hänvisar i sin standard 2.0 och 2.1 till NEM, se § 5:7. Då MMM, mig veterligen, inte har någon hänvisning till fordonens största mått (längd, bredd och profil) är det rimligt att anta att det är NEM man ska förhålla sig till.

daniel skrev:

UrbanJohansson skrev:Beroende på vilket boggietappavstånd (förutsatt att boggien är symetrisk) får jag en tangeringspunkt på vagnar i grupp C (förebildsmässig max 27.2 m längd över buffertar och boggietappavstånd på c:a 19,5 m, H0 motsvarande 313 resp 224 mm ) vid radier straxt under 1200mm.
...
Not. avrundat till jämna mm.

Jag är inte riktigt med på hur du räknar men så här ser jag på saken.
...
Avståndet från yttre spåret till mittpunkten mellan spåren är 46/2 = 23 mm. Eftersom avståndet från yttre spåret till Reginans innerkant är 24,71 mm och avståndet från yttre spåret till mittpunkten mellan spåren är 23 mm saknas alltså 1,71 mm. Så den yttre Reginan skär in det inre spårets utrymme.

Intressant!
Här har uppenbarligen MOROP gjort en tankevurpa när de räknade på fordon i grupp C.
Yttre spåret radie 1223
Inre spåret radie 1177

Räknar man med maxmåttet (NEM301) så blir det garanterat oväntade stopp vid möten!

Jag utgick från kordan (ytterkurvan) resp sekanten (innerkurvan) när jag tog fram svepareans yttermått - du har använt en annan metod och jag tror att felen mellan våra beräkningar mest skiljer pga avrundningsfel. Normalt så är yttre sveparean mindre än den inre sveparean just pga att boggierna sitter i ytterändarna på fordonen. Din skiss är lite trevligare än mitt räknande på papper...

Nu tror jag inte någon bygger skalenligt svenskt dubbelspår med c/c 46 och så snäv radie som 1200 mm - men det kan vara värt att uppmärksamma.
MMM har minimiradie 1 000 mm, på stationer 800 mm.
FREMO har motsvarande minimiradier på dubbelspår 3 000 på linje och 2 000 på stationer (eg växlar).


Vi har även del 2 kvar att beräkna, dvs hur stor bör "frigången" / "säkerhetsmarginalen" vara.

På rakspår gäller NEM
102 fria rummet, fritt utrymmen längs banan. Bredd 48 mm.
301 max lastprofil, dvs hur brett/stort fordon får vara. Bredd 40 mm.
Toleransen är då 4 mm.

Spårvidd NEM 010
Vi har glapp i hjul mot räl NEM 310,
Glapp i lager NEM 313 eller 314

Räcker 4 mm "säkerhetsmarginal"? Av egen erfarenhet från bl a Dreamtrack så vet vi att man får problem med låga plattforma (B3 och H1-måtten).

Eke skrev: ...

Det skulle vara roligt att se hur stor radie som krävs med 52 mm cc mellan spåren och Daniels skissmetod om två skalenliga reginavagnar ska kunna mötas i en dubbelspårskurva med kanske ett par millimeters säkerhetsmarginal?

Mvh. Eke

Del 2 är säkerhetsmarginalen

Lite knäppande på miniräknaren och användandet av NEM-normerna
010 spårvidd
310 hjulsats
311.1 hjulprofil
313 axellagring tapp
314 axellagring spets

Räknar vi med att hjulen sitter centrerade på axeln ger:
Spelet räl - hjul (K+T) c:a +/-0,3 mm
Spelet i axellagringen X-U resp W-L, det mått som ger minst spel
tapp 0.6 mm spets 0.3 mm

Vi får ett tillåtet spel (sinusgång) på, grovt räknat, +/- 1 mm.
Räknar vi med att tåget i innerkurvan trycks (drivning längst bak) bör vagnarna ligga an mot ytterrälen (+1 mm). Motsvarande om tåget på ytterkurvan dras kommer vagnarna att ligga an mot innerrälen (- 1 mm).
Vagnarna ligger då 2 mm närmare varandra än idealfallet.

Med tanke på glapp i boggierna och att spåren kanske inte alltid ligger exakt efter normen, bör vi öka avståndet.
En urspårning äger rum när flänsen klättrat upp på rälhuvudet - här har vi måttet "T" max 0,7 mm.
Vilket mått kan vara rimligt? 4 mm? för att täcka upp sidospel + ev urspårningsrisk? Här har jag helt bortsett från ev "bankande" (lutande) fordon.
I verkligheten (som bl a Tomas uppmärksammat) ökar man avståndet mellan spåren i kurvor med snäv radie.

Sedan är det som någon nämnde att alla fordon inte ligger inom normen men där anser jag att det ligger på ägaren att informera om fordonet är längre än 313mm och bredare än 40 mm. Tyvärr är boggietappavståndet inte definierat inom NEM vilket påverkar sveparean och i förlängningen även spåravstånden i kurvan.

Mitt förslag är att vi räknar med att fordonet på yttre spåret har större boggietappsavstånd än det som går på innerspåret, förslagsvis 230 mm på det yttre spåret och 200 mm på det inre spåret för att där få större sveparea.

Daniel, Erik eller någon annan - har ni möjlighet att kontrollera om mina beräkningar stämmer för "max sidoavvikelse"?

Lastprofil C, bredd 2*1800 = 3600mm (H0 = 41,4) gäller väl för stora-boxar? Lasse, Peter? någon annan som kör modernt?
Någon som har måtten på lastad vagn (längd över buffertar, boggietappavstånd och bredd på containerna`)?

UrbanJohansson skrev:Sedan är det som någon nämnde att alla fordon inte ligger inom normen men där anser jag att det ligger på ägaren att informera om fordonet är längre än 313mm och bredare än 40 mm.

Jag kör inte H0 själv så jag överlåter åt andra att bestämma hur ni vill ha det. Men det var väl Jecos T44 lok som hade fotsteg utanför normen och därmed drog med sig perronger och annat? Om någon har något udda utländskt fordon, alternativt något udda hembygge, då tycker jag det är rimligt att ägaren meddelar BA/TA/Träffansvarig. Men när det gäller lok och vagnar från de stora tillverkarna (inkl. Jeco, NMJ, m.fl.) så bör vi nog ha en beredskap ifall de är något utanför normen, som i fallet med T44-loket. Om inte annat så kan vi nog räkna med att det kommer någon till en träff som har köpt ett T44-lok och inte har en aning om vad NEM-normen är för något och ännu mindre känner till att T44:an går utanför normen.

Med vänlig hälsning
Daniel

UrbanJohansson skrev: Lastprofil C, bredd 2*1800 = 3600mm (H0 = 41,4) gäller väl för stora-boxar? Lasse, Peter? någon annan som kör modernt?
Någon som har måtten på lastad vagn (längd över buffertar, boggietappavstånd och bredd på containerna`)?

Här är en länk till Green Cargos godsvagnhandboken och sidan om vagnen som lastar Storaboxarna.

http://www.greencargo.com/sv/godsvagnsh ... r/sgmns-w/

UGJ gjorde väl modellen av vagnen tror jag, någon som har den och kan mäta om måtten är skalenliga och stämmer?
Den kanske inte tar mer plats än en regina i kurvorna då den är betydligt kortare! I verkligheten är det nog dom övre hörnen som stör lastprofilen mest, dessa vagnar får ju inte framföras lastade med SECU-boxar var som helst.
Reginan har ju bara full bredd i midjehöjd och kan användas i stort sett normalt på järnvägsnätetnätet!

Mvh. Eke

Eke skrev:
Här är en länk till Green Cargos godsvagnhandboken och sidan om vagnen som lastar Storaboxarna.

http://www.greencargo.com/sv/godsvagnsh ... r/sgmns-w/

UGJ gjorde väl modellen av vagnen tror jag, någon som har den och kan mäta om måtten är skalenliga och stämmer?
Den kanske inte tar mer plats än en regina i kurvorna då den är betydligt kortare! I verkligheten är det nog dom övre hörnen som stör lastprofilen mest, dessa vagnar får ju inte framföras lastade med SECU-boxar var som helst.
Reginan har ju bara full bredd i midjehöjd och kan användas i stort sett normalt på järnvägsnätetnätet!

Mvh. Eke

Tack!
Då återstår bara om någon vänlig själ vill mäta på sina UGJ-vagnar. I teorin tar SECU-boxarna inte större plats (i bredd) än Reginan - men lastprofilen är avsevärt mycket större.

Lok, vagnar utanför normen?
På många större stationer fanns det förr om åren en lastprofilsmall uppsatt. Möjligen skulle man kunna tänka sig en sådan på ett tågmagasin, så att man enkelt kan prova lok & vagnar som ligger i gränsområdet? På en station där man har frilastområden kan det vara en motivering till lite extra växling.

Nåväl, tillbaka till del 2 Toleranser
Lite räknande mellan de olika normerna ger att vi får en sinusgång på max +/- 1 mm. Skillnaden mellan fritt rum och lastprofilen är 42-40=2 mm dvs sidoavvikelse +/- 1 mm. dvs vi bör ha minst 3 mm mellan fordonen i idealfallet.

Lastprofilen enligt NEM är mera rektangelformad, utan hänsyn till plattformar och lastkajer. I verkligheten är lastprofilen betydligt smalare i nederkant pga anpassning mot plattformar och lastkajer. Reginan utnyttjar det till fullo då den är 5 cm bredare än profil A men är tillräckligt smal för att få plats vid normala svenska plattformar.

Fordonsprofilerna enligt lastprofil A, C och EBO §9 ligger på en bredd av c:a 3,2m => 36,8 mm.
Går vi upp över "plattformshöjd" dvs +1100mm har vi en bredd som går från A=3,4m, till C=3,6m, dvs motsvarande fordonsbredd 39,1 - 41,4mm.
Normalt på järnvägen gäller A-profilen, där ska alla tåg kunna gå obehindrat. Profil C liksom motsvarande på kontinenten gäller bara vissa anpassade sträckor och bara på särskilt angivna spår på stationerna.
I verkligheten kör man lastprofilöverskridande (Lö-transporter) med hänsyn till spår och angränsande trafik - "en krydda" för de som tycker om trafikspel & "en plåga" för de som vill köra fritt.

Tar vi maxfordonet enligt NEM (L=313, B=40 och boggietappavstånd 220mm) Not. av mig beräknat boggietappavstånd.
Får vi en minsta radie (med 3 mm säkerhetsavstånd) enligt (radie/dubbelspårsavstånd):
MMM 1000/57 +2mm - klart godkänt!
D52 1350/52 0mm - på gränsen med 3 mm säkerhetsavstånd
FREMO-H0 dubbelspår linje 3000/46 -1mm, dvs tangeringspunk med avseende på sinusgången!
dito station 2000/52 +3 klart godkänt.

Räknar vi på skalenliga fordon, dvs max bredd på 3,3m => 38 mm (Rocos A7/B7 är c:a 35 mm bred och 303 mm lång)
MMM 1000/57 +4mm - klart godkänt!
D52 1100/52 0mm - på gränsen, med 3 mm säkerhetsavstånd
FREMO-H0 dubbelspår linje 3000/46 1mm - klart godkänt!
dito station 2000/52 +5 klart godkänt.

Del 3 - Dialog
MMM
Nu kan man hävda större eller mindre säkerhetsavstånd - men MMM med sitt avstånd på 57 mmc/c kan, i princip, alla köra med allt överallt utan begränsning.

D52
En föreslagen ny svensk dubbelspårsstandard - här bör man undersöka om vilken minsta radie man ska föreslå med avseende på bl a Regina och SECU-boxar.
SECU-boxarna går på avsevärt kortare vagnar än Regina men är så breda att överhänget (kordan) i kurvan blir lika stor - mitt förslag är att man anpassar kurvan till minst 2 000 mm = FREMO-standard. Vilket ger ett säkerhetsavstånd på +5 mm (normalfordon) och +3 mm med Regina/SECU-boxar. Och att bägge spåren/omgivningen anpassas efter lastprofil C, dvs man ska kunna köra med SECU-boxar på bägge spåren.

FREMO H0 Europa
FREMO-H0 dubbelspår (46 resp 52mm) som är inriktat på trafikspel med realistiska fordon i realistisk miljö fungerar det utan problem. Men fordon som överskrider lastprofil A (skala-mässigt) ger, precis som i verkligheten, en utmaning för trafikspelarna.

Lastprofil C
Den som har för avsikt att köra med SECU-boxar bör beakta att lastprofilen är bredare än NEM och att den i ovankant och går utanför NEM-normen i "övre hörnen".

Mitt förslag är att alla modulägare klassar sina moduler efter:
1, Begränsad fordonprofil, dvs snävare standard än NEM-normen, t ex Fine-scale.
2, NEM-normen avseende fritt utrymme längs spåret (FREMO-H0-Re och MMM)
3, Att alla modulägare har minst 1 genomgående spår enligt lastprofil C med +1 mm fritt utrymme - just för att möjliggöra trafik med bl a Regina och SECU-boxar.

Förr var det då och då transporter med öveskjutande last. Det hände då t.ex i Alingsås (där jag tillbringade många timmar under 1950-talet) att ett godståg fick omledas via spår 4 då det stod att det inte fick passera spår med plattformstak. Andra fall där lasten var för hög krävde att kontaktlednings måste vara spänningslös vid de tunnlar som finns mellan Alingsås och Partille. Då var dragkraften oftast ett ånglok litt B, på senare tid ett diesellok T21. Också tillämpningar för trafikspel. Sedermera när A blev obemannad fick man kapa plattformstaken så fjärrtågklareraren skulle slipp tänka på omledningen.
PLj