Svenskt Modulforum

Drakir skrev:Vad du vill ha är denna skiva, som finns på Byggmax för 80 kr./st.

http://www.byggmax.se/isolering/cellpla ... 300-p16474

XPS-typ
Denna typ kallas även för extruderad cellplast och är ett jämnare material än cellplast av EPS-typ. Den väger även mer, tål högre tryckbelastningar och ger ett ännu bättre skydd mot fukt. XPS cellplasten kan man också slipa till med sandpapper. Extruderad cellplast används för konstruktioner med höga krav på hållfasthet, tillexempel de delar av grunden som kommer att punktbelastas av bärande innerväggar, öppna spisar med mera. Den används även där ökade krav på fukttålighet förekommer.

/Mvh Rikard

Hej igen

Jag refererar till mitt eget inlägg

Man kan köpa enstaka skivor på Byggmax alltså 80 kr/st.

Vill även hänvisa till proffsbyggaren (Lance Mindheim) i USA som bygger och säljer färdiga modelljärnvägar.
Även han rekommenderar denna foam-skiva, här är hans senast blogg-inlägg:
http://www.lancemindheim.com/blog.htm

/mvh Rikard

pcederstrand skrev:jo det brann på mjhobby och blev blixtsnabbt höga lågor och massor av svart rök .. av vitt cellplast .. och från ett vält lok som kortslöt det handlar inte om rätt användning utan att fel kan inträffa OCH det finns bättre material till nästan samma pris

Jag håller med Peter här, EPS/"frigolit" ÄR HELT KLART brandfarligare än XPS/"rosa/blå skiva". EPS brinner okontrollerat med svart rök, XPS brinner endast om man verkligen anstränger sig för att få den att brinna.

I Sverige regleras frågor som denna av Miljöbalken (1998:808). Miljöbalken är tillämplig i hela samhället och ett av målen med lagen är att "människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter". I kapitel 4, § 2 står det att "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga." Att använda EPS till modelljärnvägen kan innebära fara, det vet vi, den kan börja brinna och röken är farlig. Att använda XPS innebär en mycket mindre fara. Det finns inga hinder eller nackdelar som gör XPS sämre än EPS på något sätt. Man skall därför inte använda EPS till modellbygget, man får välja XPS eller något annat material/byggsätt. Som sagt, läser man lagen står det faktiskt så här.

Varför finns det då ens EPS att köpa? Det finns faktiskt områden där EPS fungerar lika bra som XPS. Det kan till exempel vara att man vill isolera underjordiska rör, eller gjuta in plasten som sparkroppar i betong. Då är EPS utmärkt eftersom brandrisken är lika med noll i den typen av användning. I modulerna finns faktiskt en brandrisk och där är EPS inte ett bra val.

Odd J skrev:... I modulerna finns faktiskt en brandrisk och där är EPS inte ett bra val.

Om man har en brandrisk i modulerna bör man fundera över sin konstruktion radikalt hur man har dragit och utfört elen.

Mellan trä i en sandwichkonstruktion och under gips i landskapet bedömer jag risken som noll på mina moduler.

Gjordes det någon haveriutredning vid branden hos MJ-Hobby? Jag har svårt att tro att det var cellplasten som orsakade den.

Problemet är väl inte i första hand cellplast under spåret utan cellplast över spåret. Jag har för mig att det började brinna i en tunnel på MJ-hobby. Men använder man cellplast under spåret så är det lätt hänt att man börjar använda det även över spåret (till landskapsbygge), så det är nog bra med en tydlig rekommendation att inte använda vit cellplast alls.

Med vänlig hälsning
Daniel

Anledningen till att EPS används som byggmaterial är nog mest ett historiskt arv som jag tycker det är dags att göra sig av med. För 20-30 år sedan var nästan allt man köpte emballerat i stora mängder EPS och det var väl därför som detta förpackningsmaterial återanvändes till MJ-landskapsbygge. I dag emballeras mer med trä, papp, papper, luftfyllda plastpåsar och gud vet vad och det var nog flera år sen som jag köpte något som var paketerat i EPS. Och skall man åka och köpa en cellplastskiva så kan man faktiskt lika gärna köpa en som inte brinner så lätt.

Jag tycker däremot inte att någon rekommendation mot cellplast skall skrivas in i någon modulstandard. Den mesta kritiken mot standarden i MMM är att den redan är alltför omfattande och att den borde bantas ner och göras mer flexibel. Jag tycker däremot att den som funderar på ett modulbygge skall tillgodogöra sig information som finns i trådar som denna och fatta sina egna genomtänkta beslut.

Det mesta vi använder är ju mer eller mindre brandfarligt vid fel användning... Trä, frigolit, plast, färg, landskapsmaterial och så vidare. De viktigaste åtgärderna är ju att kortslutningssäkra, och se till att stänga av all strömmatning när man inte har uppsikt över banor och moduler. Risker finns med allting, i mindre eller större omfattning. Det kommer vi aldrig undan. Då kan vi aldrig ha modulträffar, eftersom bilkörning troligen är en betydligt större risk.

Per.

Jo, risker finns och det är väl ingen som på allvar tror att vi kan undvika det helt heller. Och det är väl inte det som diskussionen gäller heller egentligen.

Om man står i byggvaruhuset och kan välja mellan blå/rosa cellplast och vit cellplast, varför då välja den vita? När den uppenbarligen kan brinna med stor öppen låga. Visst, den är betydligt dyrare. Men hur stor påverkan har det egentligen på den totala kostnaden för modulen när man har räknat in växlar, byggnader, landskapsmateriel, osv. Bara en liter målarfärg kostar ju ett par hundra kronor.

Med vänlig hälsning
Daniel

Priset är ju en nyckelfråga för många. För min del handlar det om vad det ska användas till. Om det är ren banunderbyggnad är den vanliga frigiliten att föredra på grund av resonansen. OM det är hemma vi pratar om. I modulväg, och om det även ska karvas landskap i den, så föredrar jag absolut de tätare skivorna. Inte ur brandsynpunkt i första hand, utan för att dom är starkare och i mitt tycke lättare att forma. Går ju exempelcis att göra bergsskärningar UTAN att använda gips eller liknande. En klar fördel i många fall. Men sätten att bygga är ju lika många som det finns byggare.

I fallet med förebyggande. Jag vet inte hur alla andra gör, men som gammal "lumpenbrandman" kollar jag alltid vart brandredskap och nödutgångar finns när vi har våra träffar. Eftersom vi oftast hyr offentliga lokaler så brukar det ju i regel finnas sådant. Naturligtvis finns undantag. Jag tror inte på idén med egna brandsläckare, eftersom ett panikinfall med en sådan många gånger kan skada lokalen värre än den brand man ska släcka i dessa sammanhang. Då är det nog betydligt lämpligare att ha ett antal brandfiltar tillgängliga.

Elfrågan är väl modulägarens ansvar. Vi kommer aldrig kunna låta den träffansvarige ta detta. Ska han se till att alla moduler är säkra ur alla vinklar som finns, så lär en tredagarsträff inte innehålla ett enda körpass. Det här är ju an av anledningarna till att det i större modulföreningar rekommenderas att inte ha en massa onödiga elekriska eller elektroniska prylar på moduler, utan helst förlita sig på handomlagda väglar och liknande. I min värld är det troligare att vi någon gång kommer att få en brand på grund av en kortsluten växelmotor, eller något fel i ett styrkort till något servo än det som inträffade i tunneln. Det måste ju vara ultimat otur bara.


Per.

Har läst den här tråden nu ett tag och mycket klokt har sagts!
Har själv varit en frigolitbyggare men har gett upp det och tänker bygga med markskivor när jag bygger!
Tycker inte vi ska förbjuda men däremot rekommendera vad vi anser bäst, och jag tycker markskivorna är ett bra val!
Men man ska nog inte bara stirra sig blind på hur man själv löser bygget på sin modul säkert, det kan vara kombinationer av olika slag som gör att olyckan är framme!

Ska ta några exempel vad gäller elen och lägga samman dom så förstår ni vad jag menar!
Först kan vi ta diskussionen vad gäller droppledningarna för inmatningen till spåren som vi haft några gånger, själv skulle jag föredra minst 0,5mm² har till och med lyckats löda 0,75 mm² snyggt och osynligt under rälerna. Men en stor mängd moduler har leksakssladdar på typ 0,18 mm² eller ännu mindre tyvärr! Det har dock testats av någon medlem hur varmt det blev med en kortis i en sådan droppledning och förvånande nog blev inte värmeutvecklingen så stor! Gott så, och säkert!

Om vi tar boostrarna så finns det ett relativt stort antal boostrar ute bland medlemmarna och det är bra! Tyvärr så finns det bland dom ettt relativt stort antal som ger mer än dom 3A som brukar rekomenderas Lenz LV102 ger t.ex. 5A! Den går att bygga om och sänka till 3A, men hur många har gjort det? Tror dock att testet ovan med dom tunna droppledningarna gjordes med en sådan 5A booster!
Känns ju bra och säkert i så fall!

När jag har varit EA har det vid ett flertal tillfällen hänt att hjälpsamma människor satt i hop lösa körströmskablar mellan modulerna, bra så om strömen ska fram så vi kan köra. Men detta har hänt ett bra stycke in i träffen när banan varit i drift! Det som alltså hände var att boostergränsen mellan två boosterområden kopplades ihop!
Efter ett antal sådana incidenter tillverkade jag ett gäng nylonklossar med 4 mm hål i för bananpluggar och en klisterlapp där det stod boostergräns på så att folk skulle förstå att det ska inte kopplas ihop! Tyvärr gick hålen rakt igenom och någon satt även i en banankontakt från andra hållet så det blev kortis!!! *suck*
Men boostrarna höll för både kortisen och när dom var permanent sammankopplade eftersom dom var i fas!
Vad bra, ingen skada skedd!

Allt det jag skrev här uppe har alltså hänt och boostrarna och dom tunna droppledningarna finns fortfarande kvar!
Det har ju bevisligen inte hänt någon olycka heller! Och det är ju bra!

Men.....tänk om dom här exemplen ovan skulle samverka? Vad händer då?
Ponera att två boosterdistrikt bredvid varandra blir sammankopplade av misstag, det upptäcks inte eftersom boostrarna är rätt fasade och funkar fint!
Ponera att det blir lite lagom kortis någonstans t.ex ett fordon står lite illa i en växel så att det blir kortis, ponera att det är ett stycke från boostrarna eftersom boosterområdet blev lite för långt så att ingen av boostrarna inte löser ut eftersom det är tillräckligt med resistans i alla skarvar så att boostrarna ser det som en normal hög belastning och därför kan mata ut sina 5A var ut till kortslutningsstället där naturligtvis den lilla tunna leksakssladden matar växelns spårkors där kortisen finns och 2 x 5A kanske den lilla sladden inte tål utan att bli ganska varm där den går rakt igenom banunderbyggnaden av frigolit och vi sitter och äter galamiddagen en timme med banan utan uppsikt och med strömmen på!
10A genom en 0,10mm² kabel som är dragen genom en frigolitbanvall under någon timmes tid skulle nog kunna vara en katastrof tror jag!

Det enda felet som begåtts ovan är nog att EA (jag?) inte stängde strömmen när vi gick och åt! Resten är bara det som normalt förekommer på våra modulbanor!

Så jag tycker att rekomendation om markskivor istället för frigolit är bra, mer och lagom starka boostrar så att vi kan ha mindre boosterområden och bättre elstandard i modulerna (grövre droppledningar) är bra!
Men nu är det ju mycket som redan är byggt efter gamla tankesätt och det är något vi måste förhålla oss till och hantera med sunt förnuft för vi vill ju ha med alla moduler och modulrallare på våra träffar, men vid nybyggen tycker jag att man ska ta till sig erfarenheterna vi samlat på oss under ganska många år med modulrallande och insikter vi fått om vad som faktiskt kan hända!

Mvh. Eke

Vilken typ av skydd sitter i boostrarna? Är det riktiga kortslutningsskydd som löser direkt vid en ström som överstiger märkströmmen, t.ex 3 A, eller är det termiska skydd som tillåter strömmen att under viss tid överstiga märkströmmen? Om det är den senare typen så kan ju vid två parallellkopplade boostrar strömmen under längre tid överstiga 6 A om varje boosters märkström är 3 A. Hur noggrannt är kortslutningsskydden inställda?
Jämför med en vanlig 10 A hushållssäkring som vid måttlig överström kan hålla i timmar, men vid en direkt kortslutning bryter mycket snabbt. Hur hög strömmen blir vid ett fel beror helt på hur stor resistansen är i hela strömkretsen d.v.s summan av resistansen i strömkällan, ledningarna och i felstället.
PLj