N-RE FAQ
Moderator: AndersB
Re: Återuppväckning av trådar, FAQ N-RE
(borttaget)
Senast redigerad av 1 MickeC, redigerad totalt 2014 gånger.
Re: Återuppväckning av trådar, FAQ N-RE
Den har tråden kommer att stöpas om lite efterhand därav eventuell oordningJag kommer att göra en insats och lyfta över trådarna och rätta länkar och borttappade åäö mm
Det nya namnet kommer att vara "N-RE modulbyggarens ABC" och det ar meningen att det skall vara någon form av FAQ och ge svar på vanliga frågor.
(america-N byggare kan givetvis också utnyttja tipsen, dock galler det att vara observanta då normen avviker i små detaljer som vi förhoppningsvis skall påminna om)
Mycket står redan i normen på FREMO:s N-RE avdelning
men det kan behövas klarlägganden ändå
Re: Återuppväckning av trådar, FAQ N-RE
Allmänt om modulbygge
Vad ar det viktigaste nar man skall bygga en modul
Skall man välja en verklig förebild och i sa fall vilken eller skall man bygga helt ur hjärtat, ja det viktigaste är väl att det är något som intresserar och skapar arbetslust så arbetet går framåt. Det finns ju även mellanting som är modifierade i detaljer eller som kombinationer av förebilder. Kan man vara flera som har samma genomgående röda trad är det också bra
Vad är en bra modul, den bör svara ja på ett par av följande frågor.
Stomme - Stabil, rak (o-skev )
Spår - Problemfria modulskarvar.
El - Saker strömmatning
Landskap - Robust, tål transport
Normen - Uppfyller normen
Ingå i en moduluppstallning, möjliggöra trafik.
Bygga modul
Bland det första man bör slå fast är vilken modulnorm man skall följa. Vi inom modulsyd bygger i första hand efter en norm som kallas N-RE, Normen är framtagen av FREMO som är en europeisk sammanslutning av modulbyggare. Det finns FREMO-normer for fler skalor. Den gemensamma nämnaren är att man är inriktade på förebildstrogen trafik.
Ett viktigt steg i planerandet ar att se moduler live, inte bara skisser och bilder på internet. Ett besök på någon av vara träffar tror vi kommer att göra att mycket klarnar om hur var och varför. Det brukar aven gå att lösa "hemma hos" besök om det inte ar några träffar på gång.
Lite av FREMO-iden bakom normen är att avbilda verkligheten. Även om vi bygger i N-skala är ju trots allt den riktiga världen för stor för att bara krympa 160 gånger. En del om man bygger efter förebild är att få med vad amerikaner kallar designelement. Det som gör Hallsberg är inte namnet utan karaktären. En gigantisk samling spår och växlar som omskalad till N ar ungefär 60m lång (tyvärr).
Andra förebilder än byggd verklighet kan vara planerad men aldrig byggd bana eller ett potpurri av olika stationer längs en linje. Det finns ett antal exempel sådana modelljärnvagar även om det inte är moduler, bl a Westergötland-Nerikes (http://www.wnj.se) och Norrtälje Väddö (http://www.trefoten.se)
...
Ett varningens tecken nar spårplaneringen börjar, rita inte bara i något av alla de sparplaneringsprogram som finns utan gör aven uppstallningar i skala 1:1 Prova i på pappark, täckpapp for målning, kopiera räls och växlar i kopiator och prova med lok och vagnar på golvet eller något annat lämpligt ställe. Jag lovar att det kommer att ge ett helt annat intryck
Materialval
Är till viss del personligt och avhängigt byggmetod. En grundregel är att inte spara och köpa "billigt" materiel då det ofta drar med sig problem senare i bygget.
Själv föredrar jag tjock (15-20mm) form- eller härdad plywood till gavlarna och tunnare (4-7mm) i sidorna uppstagat med tunna lister.
Ofta lönar det sig att få materielet uppsågat i remsor hos bygghandlaren speciellt om man ser till att det blir rakt.
Lim
Skruv
Ev små spik
Verktyg
"Måste"-verktyg
Vinkelhake
Stållinjal
Borr
Skruvmejsel
Trä och metallfil
Såg och geringslåda eller geringssåg for rätvinkliga snitt
"Bra att ha"
Försänkare
Hålsåg 40mm
Sticksåg
Tvingar
Skruvdragare
Bänkborrmaskin
...
Vad ar det viktigaste nar man skall bygga en modul
Skall man välja en verklig förebild och i sa fall vilken eller skall man bygga helt ur hjärtat, ja det viktigaste är väl att det är något som intresserar och skapar arbetslust så arbetet går framåt. Det finns ju även mellanting som är modifierade i detaljer eller som kombinationer av förebilder. Kan man vara flera som har samma genomgående röda trad är det också bra
Vad är en bra modul, den bör svara ja på ett par av följande frågor.
Stomme - Stabil, rak (o-skev )
Spår - Problemfria modulskarvar.
El - Saker strömmatning
Landskap - Robust, tål transport
Normen - Uppfyller normen
Ingå i en moduluppstallning, möjliggöra trafik.
Bygga modul
Bland det första man bör slå fast är vilken modulnorm man skall följa. Vi inom modulsyd bygger i första hand efter en norm som kallas N-RE, Normen är framtagen av FREMO som är en europeisk sammanslutning av modulbyggare. Det finns FREMO-normer for fler skalor. Den gemensamma nämnaren är att man är inriktade på förebildstrogen trafik.
Ett viktigt steg i planerandet ar att se moduler live, inte bara skisser och bilder på internet. Ett besök på någon av vara träffar tror vi kommer att göra att mycket klarnar om hur var och varför. Det brukar aven gå att lösa "hemma hos" besök om det inte ar några träffar på gång.
Lite av FREMO-iden bakom normen är att avbilda verkligheten. Även om vi bygger i N-skala är ju trots allt den riktiga världen för stor för att bara krympa 160 gånger. En del om man bygger efter förebild är att få med vad amerikaner kallar designelement. Det som gör Hallsberg är inte namnet utan karaktären. En gigantisk samling spår och växlar som omskalad till N ar ungefär 60m lång (tyvärr).
Andra förebilder än byggd verklighet kan vara planerad men aldrig byggd bana eller ett potpurri av olika stationer längs en linje. Det finns ett antal exempel sådana modelljärnvagar även om det inte är moduler, bl a Westergötland-Nerikes (http://www.wnj.se) och Norrtälje Väddö (http://www.trefoten.se)
...
Ett varningens tecken nar spårplaneringen börjar, rita inte bara i något av alla de sparplaneringsprogram som finns utan gör aven uppstallningar i skala 1:1 Prova i på pappark, täckpapp for målning, kopiera räls och växlar i kopiator och prova med lok och vagnar på golvet eller något annat lämpligt ställe. Jag lovar att det kommer att ge ett helt annat intryck
Materialval
Är till viss del personligt och avhängigt byggmetod. En grundregel är att inte spara och köpa "billigt" materiel då det ofta drar med sig problem senare i bygget.
Själv föredrar jag tjock (15-20mm) form- eller härdad plywood till gavlarna och tunnare (4-7mm) i sidorna uppstagat med tunna lister.
Ofta lönar det sig att få materielet uppsågat i remsor hos bygghandlaren speciellt om man ser till att det blir rakt.
Lim
Skruv
Ev små spik
Verktyg
"Måste"-verktyg
Vinkelhake
Stållinjal
Borr
Skruvmejsel
Trä och metallfil
Såg och geringslåda eller geringssåg for rätvinkliga snitt
"Bra att ha"
Försänkare
Hålsåg 40mm
Sticksåg
Tvingar
Skruvdragare
Bänkborrmaskin
...
Re: Återuppväckning av trådar, FAQ N-RE
Stomme
* Vilka mått på gaveln är viktiga?
Att hålen är 58mm under rälsens övre kant och 120mm ut åt var håll. Minst lika viktigt är att gaveln är rak, att den är lodrät och att spåret ar vinkelrätt mot gaveln både i sidled och höjd
Alla mått utgår från rälsens övre kant (R o K / S O K) och det kräver att man räknar baklänges vid bygget då rälsen är det sista som kommer på plats.
* Vilka toleranser tillåts, och var?
Toleranser står på gavelritningen, dock tycker jag att man bör snäva in i förhållandet spår - hål < 0,5 mm
* Hur får man modulramen (modulhörnen/lådan) vinkelrät?
Ett steg är att använda rätt konstruktion samt att använda fyrkantlist
Olika modultyper:
- Låda
- Sandwich
- Skelett/fackverk
* Hur får man till måtten på kurvmodulen
Vill man bygga kurvmoduler kan man ha hjälp av följande program:
excel-fil
Spåravslut på gavlar:
Urbans tips
* Vilka mått på gaveln är viktiga?
Att hålen är 58mm under rälsens övre kant och 120mm ut åt var håll. Minst lika viktigt är att gaveln är rak, att den är lodrät och att spåret ar vinkelrätt mot gaveln både i sidled och höjd
Alla mått utgår från rälsens övre kant (R o K / S O K) och det kräver att man räknar baklänges vid bygget då rälsen är det sista som kommer på plats.
* Vilka toleranser tillåts, och var?
Toleranser står på gavelritningen, dock tycker jag att man bör snäva in i förhållandet spår - hål < 0,5 mm
* Hur får man modulramen (modulhörnen/lådan) vinkelrät?
Ett steg är att använda rätt konstruktion samt att använda fyrkantlist
Olika modultyper:
- Låda
- Sandwich
- Skelett/fackverk
* Hur får man till måtten på kurvmodulen
Vill man bygga kurvmoduler kan man ha hjälp av följande program:
excel-fil
Spåravslut på gavlar:
Urbans tips
Re: Återuppväckning av trådar, FAQ N-RE
Ben
* Hur ser bra ben ut?
Stadiga, liten transportvolym, snabba att montera...
Olika typer:
- Enkelben
- Par
- Bockar/ställning
* Hur fäster man benen i modulen?
Antingen i sidorna, gärna mellan stödlister eller också i benfäste/tvärliggare
Rent mekaniskt med Vagnsbult och (ving)mutter
* Finns det färdiga ben?
Det finns bl.a. på IKEA s k IVAR ben som går att anpassa. Tänk bara på att benen inte bör vara för smala men inte heller sticka ut utanför modulen då det blir risk för "snubbel". På IKEA finns det även färdiga krysstag att använda på hemmasnickrade ben. Även modultillverkaren M-Play har färdiga ben i aluminium.
* Fötter
Skyddar underlaget men ger även justermån. Det finns färdiga modulfötter att använda ihop med islagsmuttrar hos bl.a. Möllehem
* Hur ser bra ben ut?
Stadiga, liten transportvolym, snabba att montera...
Olika typer:
- Enkelben
- Par
- Bockar/ställning
* Hur fäster man benen i modulen?
Antingen i sidorna, gärna mellan stödlister eller också i benfäste/tvärliggare
Rent mekaniskt med Vagnsbult och (ving)mutter
* Finns det färdiga ben?
Det finns bl.a. på IKEA s k IVAR ben som går att anpassa. Tänk bara på att benen inte bör vara för smala men inte heller sticka ut utanför modulen då det blir risk för "snubbel". På IKEA finns det även färdiga krysstag att använda på hemmasnickrade ben. Även modultillverkaren M-Play har färdiga ben i aluminium.
* Fötter
Skyddar underlaget men ger även justermån. Det finns färdiga modulfötter att använda ihop med islagsmuttrar hos bl.a. Möllehem
Re: N-RE FAQ
Spår och växlar
Regler (kopierade ur normen)
1. Alla spår måste klara hjul som följer NEM 310.
2. "Lastprofil" (fritt utrymme) enligt NEM 102/103
3. Synligt spår inte högre profil än 1.4 mm (Code 55).
4. Minsta radie i kurvor 0.457 m.
5. Växlar skall inte fungera genom att hjulen rullar på flänsen igenom.
Rekommendationer
1. 1.0 mm (Code 40) rekommenderas till synligt spår.
2. Kurvradie på linjen 1.2 m.
3. Kurvradien huvudspår på stationer minst 0.9 m.
4. En utjämningsskarv minst varje 0.5m.
Tips!
Ett bra spår för den som inte vill bygga själv är Pecos c55. "Large" växlar i trafikspår, "Medium" fungerar som industrispår och i tågmagasin. Växlar med ledande "Electrofrog" spårkors som DCC anpassas (separat tråd)
På stationer är rekommenderat spåravstånd 28mm och vid dubbelspår 25mm (obs, att då måste kurvradien vara minst 700mm)
...
Regler (kopierade ur normen)
1. Alla spår måste klara hjul som följer NEM 310.
2. "Lastprofil" (fritt utrymme) enligt NEM 102/103
3. Synligt spår inte högre profil än 1.4 mm (Code 55).
4. Minsta radie i kurvor 0.457 m.
5. Växlar skall inte fungera genom att hjulen rullar på flänsen igenom.
Rekommendationer
1. 1.0 mm (Code 40) rekommenderas till synligt spår.
2. Kurvradie på linjen 1.2 m.
3. Kurvradien huvudspår på stationer minst 0.9 m.
4. En utjämningsskarv minst varje 0.5m.
Tips!
Ett bra spår för den som inte vill bygga själv är Pecos c55. "Large" växlar i trafikspår, "Medium" fungerar som industrispår och i tågmagasin. Växlar med ledande "Electrofrog" spårkors som DCC anpassas (separat tråd)
På stationer är rekommenderat spåravstånd 28mm och vid dubbelspår 25mm (obs, att då måste kurvradien vara minst 700mm)
...
- RoberthLundin
- Inlägg: 206
- Blev medlem: 2013-09-02, 20:47
- Ort: Stockholm
- Kontakt:
Re: N-RE FAQ
I standarden står det:MickeC skrev:4. En utjämningsskarv minst varje 0.5m.
"To avoid damage by dilatation or drying, an expansions joint in the track should be installed on every module; but it must not be wider than 0.5 mm. "
Men jag förstår inte riktigt vad en utjämningsskarv eller på Engelska "expansions joint" är för något. Är det någon som kan förklara vad detta betyder
för mig. I mitt skeppsmodellbyggande har jag råkat ut för saker som suttit i spänn i ändarna och lite kyla eller fukt och så lyfter detta i en båge.
Hur står sannolikhet är detta?
Re: N-RE FAQ
Enligt Murphys lag 100% om det är ett olämpligt tillfälle...RoberthLundin skrev: Hur står sannolikhet är detta?
Skämt åsido, jag har råkat ut för det själv, på mitt första Tågmagasin vid ankomsten till en träff 2008(?) var det solkurvor på ett par av spåren just på grund av bristen på expansions möjlighet...
Numera använder jag mitt spårmått (ca 0,5mmplåt) mellan ändarna på rälsbitarna vid montering för att undvika upprepning...
Re: N-RE FAQ
En utjämningsskarv är en helt vanlig skarv mellan två räler, t ex med vanligt skarvjärn. Det viktiga är att skarven mellan rälerna inte är lödd så att skarven kan ta upp förändringar i längsled. Träet i modulen kan expandera/krympa något pga fukt och temperaturförändringar, vilket märks mest i modulens längsled, och eftersom rälen inte gör det i samma utsträckning behöver det finnas en skarv som tar upp skillnaden.RoberthLundin skrev:I standarden står det:MickeC skrev:4. En utjämningsskarv minst varje 0.5m.
"To avoid damage by dilatation or drying, an expansions joint in the track should be installed on every module; but it must not be wider than 0.5 mm. "
Men jag förstår inte riktigt vad en utjämningsskarv eller på Engelska "expansions joint" är för något. Är det någon som kan förklara vad detta betyder
för mig. I mitt skeppsmodellbyggande har jag råkat ut för saker som suttit i spänn i ändarna och lite kyla eller fukt och så lyfter detta i en båge.
Hur står sannolikhet är detta?
Med vänlig hälsning
Daniel