FREMO radier i växlar

[ErikKuiper]

Jag har varit ute i verkligheten och mätt en växel på min förebild Borås Herrljunga banan, och fann att
hjärtstycket hade en vinkel på 5 grader. Det verkar vara samma konstruktion på alla.
Högfarts växlarna på dubbelspåret är vist en kilometer långa.

Det låter som en 1:9 växel med radien 300 meter. Enligt min beräkning borde den ha en vinkel av 5,6 grader i korsningsspetsen, vilket stämmer bra överens med din mätning. Vad jag har förstått så är 1:9 växlar standardväxeln på bangårdar. Dessa tillåter att man kör i 50 km/h i det avvikande spåret.

/Erik

PS: Det finns även 1:9 växlar med mindre radie, men då med en rak bit mot slutet.

[UrbanJohansson]

Hej!

Intressant tråd.

Det här med växlar och radier är ett spännande kapitel.
En standardväxel har dels ett rakt spår rakt igenom hela växeln samt ett spår i kurva (växelns radie) kurvan slutar i verkligheten innan spårkorset/hjärtstycket där rälerna korsar varandra i en bestämd vinkel, t ex 1:9. (dvs 9 m längs rakspåret och att det avvikande spåret ligger 1m åt sidan) En snäv kurva ger en kort växel medans en vid kurva ger en längre växel inom vissa begränsningar.
Kommer man upp i radie får man heller inte lika stora vinklar, dvs proportionerna blir då 1:12 eller tom 1:18. Växlar för höghastighet har en rörlig korsningsspets.

Går man över till MJ-världen har de flesta europeiska tillverkare en kurva genom hela växeln (även genom spårkorset/hjärtstycket).
Det är här man får bekymmer - har man ett rakt spår kan man ha en snäv/tvär växel till stickspåret - om spåret fortsätter rakt. Tyvärr är det ganska ovanligt, både i modell som i verkligheten. Normalt så följs en växel av en motkurva för att få spåren parallella, vi har en S-kurva. Här sticker jag ut hakan och påstår att de flesta urspårningar sker i S-kurvor. En av anledningarna till urspårningar beror på att vagnens axlar/boggier befinner sig i två olika kurvor samtidigt. Normalt på MJ-fordon är axlarna fast lagrade i ramverket, däremot är kopplens infästning normalt ledad. Vanliga bygelkoppel är även de "ledade" i själva "kopplingen".

I verkligheten har man löst "problemet" genom att ha ett stycke rakspår mellan kurvorna. Rakspåret ska vara längre än längsta vagnens axelavstånd.
Mao för korta vagnar fungerar det utmärkt med små, snäva växlar medans längre vagnar "kräver" större växlar, både med avseende på radien och med tanke på vinkeln. På dagens industrispår har man radien 150m som minimiradie. Linjespår har en minsta radie på 300m - givetvis finns det undantag.
Inom FREMO används låsta koppel - det ställer krav på större radier och mindre vinklar i växlarna. Kör man "buffert-mot-buffert" kommer man även att råka ut för problemet med att bufferterna går omlott i växelkurvorna.

För att sammanfatta:
- använd alltid växlar som är lika med Peco Large eller, bättre, med större radie och mindre vinkel.
- ha alltid en raksträcka mellan spårkorsen då man har växlar "mot" varandra (S-kurva).
- spåret ska alltid ligga helt plant genom hela växeln, inga lutningar eller doseringar/skevningar ska förekomma).

[Magnus]

Med min matematik blir 5grader ett förhållande på 1:12,7.

Magnus

[daniel]

Jag vet inte om jag räknar helt tokigt, men jag får inte resultaten att stämma. När jag räknar får jag:

5 grader = Växel nummer 11,4
5,6 grader = Växel nummer 10,2

Mvh Daniel

[Magnus]

JA ha jag räknade med sinus.

M

[StaffanWiman]

Hm...
Om man skulle göra praktiska experiment och köra framåt och backa tågset genom växel-s-kurvor med olika typer av nämnda växlar och fremoiserade vagnar med Fleischmanns bygelkoppel stelmonterade och indragna så att vagnarna går i i stort sett buffert mot buffert enligt Fremos anvisningaar. Vagnarna ska vara av krångligaste typ (vilket är svårast, långa tvåaxlade eller långa boggivagnar?) för att se vilka växlar som är ok och vilka som orsakar urspårningar eller andra störningar.

Staffan

[LLJ]

Det som är värst är det som Urban skrev, när buffertarna går om lott.
Risken ökar med längden av vagnen som ligger utanför vridpunkten (yttersta axeln vid tvåaxlig /boggicentrum vid boggivagn).

Enklast är att använda växlar med tillräckligt stor radie, och inte bygga S-kurvor, istället för att försöka bygga med för snäva radier.
Undantaget är om man bygger efter en viss förebild, och det var väldigt snäva växlar.

/Lars

[StaffanWiman]

Då borde väl boggivagnar vara värst eftersom boggicentrum väl ofta hamnar ganska långt från vagnens ände och vagnen även kan vara väldigt lång.
Problemet är väl att skapa en stationsingång med spårdelningar utan för tvära kurvor och s-kurvor utan att det tar för mycket plats.
Jag har en station i vars ena ände det är fyra av Rocos 42488 (42489) som även teoretiskt sett bildar s-kurvor, men jag skulle vilja se de vagnar som lyckas spåra ur eller få buffertarna om lott där!!!
Det skulle vara kul att testa om det blir lika bra med Peco large.

Staffan

[ErikKuiper]

En standardväxel har dels ett rakt spår rakt igenom hela växeln samt ett spår i kurva (växelns radie) kurvan slutar i verkligheten innan spårkorset/hjärtstycket där rälerna korsar varandra i en bestämd vinkel, t ex 1:9. (dvs 9 m längs rakspåret och att det avvikande spåret ligger 1m åt sidan).

Här vill jag hävda att Urban inte har helt rätt (vilket syns i Daniels beräkning). Växelvinkeln i Sverige (och jag antar stora delar av Europa) beräknas i bakre korsningsskarv (BKS), vilket inte är det samma som korsningsspetsen. Som bra exempel kan vi jämföra UIC60-760-1:14 och UIC60-760-1:15. Båda har en radie i det avvikande spåret på 760 meter. I UIC60-760-1:14 fortsätter kurvan till BKS, men i UIC60-760-1:15 går spåret rakt en bit i slutet av växeln. Ett annat bra exempel är BV50-225/190-1:9 och BV50-300-1:9 där båda har samma vinkel i BKS, men där BV50-300-1:9 har kurva genom hela avvikande spåret medan BV50-225/190-1:9 har en skarpare kurva och ett rakt parti i slutet av växeln.

För de riktigt intresserade kan jag rekommendera följande dokument som går att hitta på trafikverkets hemsida.
BVH 1523.013 Spårväxel Projekteringshandbok
BVS 1523.013 Spårväxel Projektering
BVS 1523.005 Spårväxel Definitioner och förkortningar

/Erik

PS. Vad jag har sett av Amerikanska växlar så verkar det som att de alltid har ett rakt parti efter korsningsspetsen.

[ErikKuiper]

Problemet är väl att skapa en stationsingång med spårdelningar utan för tvära kurvor och s-kurvor utan att det tar för mycket plats.

Vilket jag skulle hävda är omöjligt om man vill följa alla rekommendationer i Fremo-normen. Sedan är det ingen som har sagt att man måste följa alla rekommendationer i normen. De är bara goda råd. Sedan behöver man naturligtvis informera banansvarig om den spårstandard man har byggt sina moduler till så den personen kan avgöra om modulerna skall användas i träffen och om de eventuellt skall placeras på en sidolinje om inte alla tåg kan trafikera dem. Kom också ihåg vad som står i inledningen av normen "Die Norm ist also kein starres Werk, sondern „lebt“ von der Arbeit der Mitglieder. Schließlich ist einer der Maximen innerhalb des Vereins: Norm ist, was gebaut wird!".

/Erik